Efter onsdagens semenrium är jag fri. Ingen mer skola, inga fler måsten, mindre ångest och mycket mer njuta. Har återtagit makten över mitt liv och min tid. Har den stora lyckan att ha en tillsvidare anställning väntandes på mig. På min hemort. Det är stort. Det är helt underbart.
I måndags firade jag på bästa möjlig sätt. Med ett långpass. Begav mig ut före 10 efter att ha käkat ett par äggmackor till frukost.
Strålande solsken ute så vätskebältet fylldes och iPoden laddades för peppande musik. Mitt mål var långpass. Hur långt jag skulle springa fick mitt humör och känslan bestämma.
Ner i Bångbro och en sträcka jag springer mycket på vinterhalvåret, vände sedan norrut och upp mot Finngruvorna, vid "Hanssons" tog jag ner på Bergslagsleden, lite trixigt är det då det är mycket stenar och lerigt denna del av leden... Fortsatte över till Viken och mot Olovssjön och sedan även mot Djäkens. På krönet vid Djäkens tog jag "min" stig för att sedan fortsätta på Bergslagsleden mot Stjärnfors. Värmen var underbar. Måste helt ärligt säga att jag njuter av att springa när det är varmt. Kom upp på "hyggena" där det fläktade behagligt, vindarna var varma. När jag kom ut på vägen mot Backarna var mitt vatten slut, tror aldrig förut att jag druckit upp allt vatten jag har haft med mig.
Mot Herrhagen tog jag mig på Ljusnarn Runt slingan. Landade hemma med 28,5k i mina ben. Pigga ben. Kände mig aldrig riktigt trött, hoppas på att ökningen av långpass bygger en tåligare kropp. Underbart var det, längtar efter nytt långpass...
I måndags firade jag på bästa möjlig sätt. Med ett långpass. Begav mig ut före 10 efter att ha käkat ett par äggmackor till frukost.
Strålande solsken ute så vätskebältet fylldes och iPoden laddades för peppande musik. Mitt mål var långpass. Hur långt jag skulle springa fick mitt humör och känslan bestämma.
Ner i Bångbro och en sträcka jag springer mycket på vinterhalvåret, vände sedan norrut och upp mot Finngruvorna, vid "Hanssons" tog jag ner på Bergslagsleden, lite trixigt är det då det är mycket stenar och lerigt denna del av leden... Fortsatte över till Viken och mot Olovssjön och sedan även mot Djäkens. På krönet vid Djäkens tog jag "min" stig för att sedan fortsätta på Bergslagsleden mot Stjärnfors. Värmen var underbar. Måste helt ärligt säga att jag njuter av att springa när det är varmt. Kom upp på "hyggena" där det fläktade behagligt, vindarna var varma. När jag kom ut på vägen mot Backarna var mitt vatten slut, tror aldrig förut att jag druckit upp allt vatten jag har haft med mig.
Mot Herrhagen tog jag mig på Ljusnarn Runt slingan. Landade hemma med 28,5k i mina ben. Pigga ben. Kände mig aldrig riktigt trött, hoppas på att ökningen av långpass bygger en tåligare kropp. Underbart var det, längtar efter nytt långpass...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar