Njuter av titeln - att äntligen kunna skriva att jag kutat intervaller igen, inte jättesnabba men ändå äntligen vågat låta benen trumma på och pulsen jobba sig upp över bekvämlighetsnivå.
Dottern skulle till grannbyn på lite "sommarkul" och jag kom då på den underbara iden att jag skulle passa på att ge deras elljusspår en chans. Har aldrig sprungit där tidigare och det är alltid kul att springa på nya platser.
Såg att de hade lite olika distanser, två lite kortare som var elljusspår och ett par lite längre som var skidspår. Var lite kaxig först och tänkte ge mig på det längsta skidspåret, gav mig ut efter de gröna markeringarna men fick efter X antal meter i väldigt djupa myrar ge mig. Kände mig inte så jättebekväm att springa runt där själv - rädd fasta någonstans. Fick springa lite offroad rätt ut i skogen i min jakt på de lite mer ordnade spåren. Tog någon kilometer innan jag hittade rätt.
Efter fyra kilometer uppvärming - ja, jag hade lovat mig själv en lång uppvärmning i hopp om att mitt ben skulle gilla det mer. Bestämde mig för att köra 600 - ingar varvat med 400 meter joggvila mellan. Gillar jämna fina siffror - lättare att springa då. Som alla gamla elljusspår så var det väldigt kuperat men öste på så gott jag kunde, och vågade och det kändes riktigt roligt.
Det var riktigt varmt men jag njöt av värmen. På den femte intervallen började jag känna mig riktigt trött men hade ett litet mål att fixa att köra 8 st. De sista intervallerna var riktigt tuffa, men det kändes väldigt bra mentalt att kunna köra dem. Ett riktigt fint intervallpass som gjorde mig glad - så kul att kunna och våga ösa på lite mer än bekvämlighetsfart.
Nu väntar ett par dagar med lite snällare pass för att ge kroppen lite chans att återhämta sig. Men - jag längtar redan efter nästa intervallpass och jag måste kämpa med att inte ge mig ut för tidigt igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar