Jag älskar att springa - att löpa gör mig lycklig men alla pass är inte lika underbara. Idag hade jag turen att pappa hämta dottern och körde henne på hockeyträning. Jag gick hela dagen på jobbet och laddade för ett långpass.
Fokuserade på att äta ordentligt samt att dricka mycket vatten, tyvärr är jag ganska dålig på det. Kompade ut från jobbet en halvtimme tidigare för att få lite extra tid på gymmet. Planen var 30k - men efter de senaste passen kände jag mig lite tveksam till hur det skulle gå.
Första kilometrarna är alltid värst - jobbigt att veta att jag har så mycket kvar. Kändes ansträngt och som att jag andades häftigt - var rädd att ta slut. Dagen till ära hade jag tagit med mig lurar för att kunna lyssna på lite poddar - något som var ett riktigt genidrag. Började med att lyssna på Marathonpodden och efter den rattade jag in Filip och Fredrik. Bra underhållning när jag sprang - fick skratta många gånger. Mellan 15 - 25k var jag lite nervös, kändes aningen ansträngt i mitt högra ben och jag var rädd att det skulle låsa sig eller krampa, känslan i benet var inte bra. Lyckligtvis släppte känslan helt och efter 25k kändes det galet rätt, som att jag skulle kunna springa hur långt som helst. Efter 30k stängde jag glatt av bandet, nöjd och lycklig över att ha klarat av ett riktigt bra pass - med bästa känslan på länge i mina ben, det gillas verkligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar