Fredagen avslutade min arbetsvecka på bästa möjliga sätt - ett lugnt och fint löppass på 8k. Avstressande, och så underbart. Efter löpningen gick jag in på gymmet och mötte upp sambon och tillsammans försökte vi "lära" mig att andas ordentligt när jag gör knäböj... Det låter konstigt men jag är så grymt dålig på just andningen att jag behöver lära mig det ordentligt för att senare kunna få till bra lyft på tunga vikter!
Fredagens uppladdning var inte perfekt men när en löparkompis frågade om jag ville åka och tävla på lördagen så kunde jag helt enkelt inte tacka nej. Resan gick till Kumla och jag var lite fundersam på hur mina ben skulle klara av att prestera efter fredagen böj.
Målsättningen var trots detta att springa på sub40. Jag visste utifrån banskissen att det var en tvåvarvsbana men skissen skvallrade inte om backar etc. Såg att det var några riktigt snabba tjejer där som är grymma, det gjorde mig bara mer peppad! En kusin och hans kompis var också det vilket kändes tryggt, men nervös var jag som alltid.
Första trehundra metrarna lutade det svagt nerför och jag lät benen pinna på för att bli varma. Efter dessa trehundra meter svängde det skarpt vänster och vi var framme vid första uppförsbacken. Det visade sig att banan var relativt kuperad och full av skarpa svängar. Backarna var lätta att hantera då varje uppförsbacke följdes av en nedförsbacke där jag försökte att sträcka ut och låta benen vila så gott jag kunde. Kämpigare var det precis innan varvning där det blev mer öppet och motvinden gjorde det kämpigt...
Kilometertiderna skvallrade om att jag hade en bra chans att klara mitt mål bara jag orkade att hålla ihop hela loppet. Blev lika lycklig varje gång klockan pep till och jag såg att jag låg precis runt 4 fart på kilometrarna. Sista två kilometerna var kämpiga men också de som var roligast. Här fick jag kämpa och slita för att hålla ihop min löpning och jag är så nöjd att jag klarade av det. I mål kom jag på tiden 39.54 och jag var riktigt nöjd. Banan är troligen inte kontrollmätt då de jag talade med precis som jag hade ett par hundra meter extra på klockan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar