torsdag 18 mars 2010

Beslutsångest

Jag älskar mitt liv.

Barn, sambo och resten av min underbara familj. Att studera är något av det bästa jag gjort, grymt stimulerande. Njuter av att lära mig nya saker och känna att jag faktiskt är duktig på det jag gör. Löpningen, ja den är grymt viktig för mig och en förutsättning för att jag ska må bra. Några dagar (eller timmar) utan att få springa och jag blir crazy. Vänner, att få vara mig själv och skratta med dem jag gillar betyder så mycket.

Trots det känns det ibland som att något fattas i mitt liv. Är i skolan på dagarna. På eftermiddagarna ska det lagas mat, tvättas och städas. Alla dessa saker tar så mycket längre tid då jag ofta har min assistent som hjälper till. Min lilla assistent/dotter behöver också tid. Tid till att göra saker tillsammans och tid att bara sitta och gosa.

Med sambon borta i veckorna slutar mina kvällar alltid på samma sätt. Själv framför tv:n. Ibland njuter jag av min ensamhet men ibland hatar jag det. Jag är en ensling, har inte några problem att bara vara själv utan behöver ensamtid.

Jag har för tillfället beslutsångest. Känner att jag skulle behöva göra något med andra. Ha en hobby, ett intresse. I mitt huvud finns en önskan, en längtan över något jag väldigt gärna vill göra. En liten sak för andra, men för mig skulle det betyda så mycket.

Vad det är? Det tar vi en annan gång.

Inga kommentarer: