I går genomförde jag ett av de värsta passen jag någonsin genomfört. Långpass stod på schemat, det sista på över 30k innan maran. Trodde aldrig att jag skulle känna såhär men nu ska det bli skönt att få träna lite mindre och förhoppningsvis känna mig piggare än vad jag gjorde igår.
Långpasset skulle genomföras på förmiddagen, det var då tid fanns. När jag skulle klä på mig och springa ut regnade det ganska mycket och blåste en hel del. Klädbyte och bandet i källaren blev utsett till dagens bansträckning. Kände redan tidigt att det gick tungt. Jag fick kämpa och slita för att få ihop den första milen. Efter första milen fick jag kämpa för varje kilometer och jag förstod inte hur jag skulle klara av 37 - i ett lugnt tempo. Svettades massor och efter 21k fick jag gå upp för att fylla på vattnet.
Till min lycka hade regnet och blåsten avtagit. Precis vad jag behövde. En möjlighet att lägga sista delen av passet ute, i skogen! Bytte om, vilket var svårt. Kände mig riktigt trött och fick på mig tröjan åt rätt håll dvs. rätt sida fram och rätt sida ut på fjärde försöket. Första stegen ute var stapplande. Det gick inte lätt ute heller men det var annorlunda, variation i löpningen. Kilometerna segade sig fram - sakta men säkert. Landade hemma efter 16.5k ute.Totalt 37k + genomförda. Tyngsta långpasset någonsin. En kropp som inte hade något att ge. Musklerna ömmade och jag fick kämpa mig in i ett varmt bad.
Slappnade av och njöt. Ur duschen och en plågsam påklädningsprocess - illamåendet låg på lur hela tiden. Landade i soffan med banan och oboy - återhämtade mig sakta men säkert.
En trött och utmattad kropp. Belönades sedan med bowling, vitlöksbröd + tsatziki, oxfile, potatisklyftor, bea och grönsaker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar