På dagens schema stod intervaller. Dock avvek jag från plan - var sugen på att köra lite längre intervaller för att se hur kroppen känns.
Värmde upp lugnt i drygt 4k, försöker värma upp bättre innan tuffa pass. Förut var jag nöjd om jag joggade 5 minuter innan jag satte av i full fart. Sprang ut på en "öde" skogsväg för att kunna springa mina intervaller i lugn och ro - vill inte att något distraherar mig. Min plan var att springa bortåt i 6 minuter. Sedan joggvila 2minuter. Totalt var planen 4st 6 minutare.
För mig känns det så lite. Jag tänker tillbaka på tuffa intervaller jag körde i våras men måste inse att jag inte är där nu. Jag ska ta det lite lugnar och känna efter, förhoppningsvis kommer tempot och jag kan öka på antalet intervaller eftersom.
Första 6 minutaren var ganska tung. Jag fick kämpa och slita, sneglade lite på klockan och kände mig lite deppig när jag såg tempot. Försökte hålla mig lugn och hänga i. Intervallerna bortåt lutade mer uppåt än de jag sprang tillbaka, något jag måste ta hänsyn till. 6 minuter är länge - en kamp att hålla i och orka trycka på hela tiden eller åtminstone att hålla ut och inte tappa för mycket på slutet.
Andra intervallen kändes bättre - tanken på att jag efter den gjort hälften av de planerade intervallerna kändes upplyftande. Intervall nr 3 och 4 gick av bara farten. Det var tungt och kändes som att jag inte fick upp något tempo men jag kämpade för att hålla ut. Mer intervaller kommer att hinnas med innan Lidingö och kroppen har tid på sig att få upp tempot.
När jag pluggar i klockan efter att ha kommit hem känns det inte lika hemskt. Inga supertider på intervallerna men de var inte fullt så hemska som det kändes. Försöker lugna ner mig - bra träning, vila och mat, sedan kommer formen och snabbheten att hitta tillbaka.
Nästa helg ska jag springa en sträcka på VasaStafetten - lite snabbt inpå blev det spikat. Den försvunna formen har fått mig stressad men bestämde idag att jag ska tillåta mig själv att bara se på stafetten som ett rent snabbdistanspass och göra det bästa jag kan. Inga orimliga krav - inga försök till formtoppning, bara ett träningspass som alla andar inför höstens stora mål - Lidingöloppet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar