En riktigt fin lördag igår. Var lite rädd för gårdagens långpass, den första stora utmaningen efter ryggskottet.
Körde upp dottern till Älvhöjden för lekdejt igår och tog då tillfället i akt att springa därifrån. Skönt att få springa nya vägar och springa från A till B. En stor bonus var att vändan dessutom består av av 99.9% grusvägar och skogsstigar - minimalt med asfalt.
Tog det väldigt väldigt lugnt igår, vändan är till en början allt annat än flack. Väldigt väldigt långa backar, både uppför och nedför. Lyckligtvis kände jag bara av ryggen vid två tillfällen men det gjorde aldrig minsta lilla ont. Det gick sakta men det gjorde inte något för jag njöt, av varenda meter jag sprang. Runt 25k började jag bli riktigt trött men visste att ett fint långpass skulle sitta fint i benen och i mitt huvud. Passerade M:s farfar vid 29k och passade då på att fylla på mitt vätskebälte - värmen gjorde att jag drack mycket. Med ny vätska i bältet försökte jag njuta av de sista 5k jag hade hem.
Totalt 34 fina kilometer i benen. Det var tungt men det var också underbart. Finaste vändan - avslutade med att ta ett varv runt Ljusnaren, första för detta året men inte sista. Helt underbar är den vändan - skönt att slippa fokusera på tid, många diken, lerhål och träd efter vägen medför att tiden aldrig kan bli riktigt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar