Fin torsdag som började med sovmorgon. Har sedan haft en intensiv dag på jobbet innan det var dags för gymmet...
Hade inte bestämt passupplägg innan jag kom dit utan bara funderat fram och tillbaka. Hela vägen från omklädningsrummet ner till löpbandet hade jag ångest - jag visste att det skulle bli jobbigt idag. I mitt huvud hade ett pass jag körde förra veckan börjat kännas aktuellt igen...
Började med en lugn kilometer uppjogg - kroppen kändes lite seg. Efter den väntade 3k långa tempoökningar. Lagom långa för att det ska bli tufft mentalt men även lagom långa för att de ska vara motiverande - långa intervaller är mitt nya vapen!
Första intervallen kändes tuff till en början - svårt att öka tempot efter att ha sprungit lugnt. Tog någon kilometer innan kroppen vande sig vid tempot - sedan gick det av bara farten. Kilometrarna susade förbi och den första intervallen klarades av utan några större problem. Totalt bestod passet av fem sådana tempoökningar och det är tufft mentalt att veta att man har det framför sig - men jag vet oxå hur underbart det är efteråt. De första fyra tempoökningarna gick av bara farten - den femte var tung där fick jag jobba mycket mentalt för att klara av den.
Ett riktigt fint pass och som jag visste så är känslan efter helt oslagbar! Nöjd med mina fina 21k som dagens pass summerade till. Tiden - 90 min totalt är jag oxå galet nöjd med!