n.E.r.v.E.r.

Löpning » 12.45 km

Tid: 58 min 46 sec Total sträcka: 12.45 km Hastighet: 12.71 km/h Tempo: 4 min 43 sec/km Intensitet: Normal Förbränning: 783 kcal Snittpuls: 152 bpm Högsta puls: 168 bpm

 

Nerverna  sitter utanpå kroppen. Kan nästan ta på spänningarna som strålar ut från min kropp. Dagens pass - lite tufft var det med ben som fortfarande är fulla med träningsvärk. Räknar med att den ska vara borta imorgon. Vågar inte fundera på hur den träningen påverkat min form..

 

Dagens pass var ett distanspass. Lätta ben fanns tyvärr inte där och jag fick slita för att ta mig framåt. Känns allt annat än bra inför lördagen. Försöker att peppa mig med att det är positivt - jag skruvar ner de höga förväntningarna och kraven jag har på mig själv. Men två långa lugna dagar kvar innan dagen D. Hoppas att de hinner göra underverk för kroppen. 

Nere i källaren hänger träningskläderna på tork. Alla favvotights är nytvättade och några av dem ska få den stora äran att följa med till Stockholm. De korta Crafttightsen närmast är troligen mina maratighnts. Fokuserar på materiella saker och annat som skingrar tankarna.

 

Ja, som ni märker så är jag nervös. Fruktansvärt nervös.

3.0.0.i.N.g.a.R:

På tisdagen stod korta intervaller på schemat - 300ingar. 6-8 st skulle genomföras. Valde även idag att försöka lägga dem utomhus. 

Vaknade upp i morse med ben som ömmade lite. Insåg att gårdagens Funktionella pass satt sina spår på min kropp. Har övat på passet många gånger utan att känna något, men den gång igår tog jag i lite extra och det känns. Ömma ben och en konstig känsla i min rygg. Men vet sedan utbildningen att detta pass kan medföra träningsvärk i gymmet. Min plan för resten av veckan är att hålla mig till ursprungsplanen, köra de planerade passen, men vid sidan av dem göra så lite som möjligt!

Idag gjorde jag något jag aldrig gjort tidigare, jag sprang mina korta intervaller på löparbanan i byn! Chansade och sprang dit i hopp om att det inte skulle vara fotbollsträning. Till min stora lycka var det inte träning och jag hade banan för mig själv. Lite besviken är jag dock över det dåliga underhållet av banan. Den var gropig och väldigt ojämn, gamla cykelspår fanns blandade med avtryck av fotbollsskor. Men när jag väl var där kunde jag inte låta bli. 

Ville springa intervallerna snabbt, men inte i en fart som kändes ansträngande. Ville känna lite fart i kroppen - känna att tempot finns där om så bara för den korta sträckan. Blev 8 intervaller i ett behagligt tempo...

Del- och varvtider från ditt tränade pass.

Mellantid	Tid	Delsträcka	Tempo	Hastighet	Puls (snitt)
1	00:10:28	2.02 km	5 min 11 sec/km	11.58 km/h	127
2	00:01:08	0.31 km	3 min 43 sec/km	16.15 km/h	157
3	00:00:24	0.08 km	5 min 4 sec/km	11.85 km/h	159
4	00:01:24	0.38 km	3 min 40 sec/km	16.33 km/h	165
5	00:00:29	0.09 km	5 min 15 sec/km	11.42 km/h	159
6	00:01:08	0.30 km	3 min 47 sec/km	15.88 km/h	163
7	00:00:27	0.09 km	5 min 14 sec/km	11.47 km/h	161
8	00:01:08	0.30 km	3 min 44 sec/km	16.09 km/h	166
9	00:00:27	0.08 km	5 min 25 sec/km	11.07 km/h	164
10	00:01:08	0.30 km	3 min 44 sec/km	16.09 km/h	165
11	00:00:27	0.08 km	5 min 29 sec/km	10.93 km/h	163
12	00:01:08	0.30 km	3 min 48 sec/km	15.78 km/h	166
13	00:00:26	0.07 km	5 min 51 sec/km	10.25 km/h	163
14	00:01:07	0.29 km	3 min 48 sec/km	15.80 km/h	169
15	00:00:27	0.09 km	5 min 3 sec/km	11.87 km/h	167
16	00:01:27	0.39 km	3 min 41 sec/km	16.26 km/h	168
17	00:16:16	3.23 km	5 min 2 sec/km	11.92 km/h	159

Intervallerna kändes bra. Kändes inte som att jag behövde anstränga mig särskilt mycket. Pulsen var låg, för att vara mig under sådana hastigheter. Hoppas nu på att kroppen piggnar till ytterligare - börjar sakta men säkert se fram emot lördagen.

s.T.r.e.s.S.a.D.

Det närmar sig med stormsteg och stressen kryper på. Tränar allt mindre och hoppas på att formen ska infinna sig. Svårt att blogga när jag känner mig stressad men inser att jag för min egen skull bör ta mig tid att blogga nu, för att eventuellt i framtiden kunna ta fram detta inlägg och läsa hur jag kände inför denna, min första mara. 

Lägg till bildtext

Det första problemet jag stött på och som stört mig mest, är problemet att hitta de perfekta skorna. Mina fastwitch har fått flera chanser men de sitter inte helt perfekt på vänster foten och det ömmar lite i vänster tå när jag springer med dem, till en början. Det ömma försvinner men vetskapen om att de ömmar i början gör att de inte känns optimala att ha på min första mara.

Idag, med bara några korta pass kvar innan maran bestämde jag mig att ge mina Ds Trainers en ärlig chans. Hade ett pass Funktionell träning idag men efter det passade jag på att lufta mina Ds Trainers. Skorna kändes ok. Inte super men jag tror att de är skorna jag kommer att springa i på lördag. 

Stressen finns över om formen kommer att infinna sig eller inte. Springer allt mindre - vill att benen ska spritta men det gör de inte ännu. Några dagar till med minskad träningsdos kombinerat med en liten ökning av matintaget hoppas jag ska göra susen. Dagens 6k kändes helt ok. Lite tungt till en början bara då benen fått sig en genomkörare under det pass jag instruerade idag. Instruerande läggs även det på hyllan någon vecka. Nu är det fullt fokus på maran. Längtar samtidigt som jag är rädd och nervös. Hur kommer det gå? Kommer jag leva upp till mina egna krav?

Om jag får tid och vågar, ska jag småningom skriva ner mina målsättningar med denna, min första mara. Lite rädd dock att skriva ner det som hittills varit outsagt och bara funnits i mitt eget huvud...

k.O.r.T.A. i.N.T.e.r.v.A.l.l.E.r.

Långledigheten ligger nu bakom och det är dags för en vanlig arbetsvecka. Mindre än två veckor kvar till maran och hoppas på att benen ska hinna piggna till och att huvudet ska hinna tagga till inför maran. Denna morgon stod korta intervaller på schemat. Bestämde att lägga passet på morgonen - i kväll är det BoxMix på schemat.

Började med lugn uppvärmning 2k speed 12 på bandet. Sedan en fin liten intervallserie:

• 3 x 400 m
• 3 x 300 m
• 3 x 200 m
• 3 x 200 m (skulle varit 100 m men körde 200:ingar - passade mitt band bättre)

Trött när klockan ringde. Men piggnade som alltid till när jag klädde på mig. En intervallserie som inte kändes för tuff för att genomföra tidigt. Valde att köra på speed 15.5 - helt lagom den tiden på morgonen. Många pass ger en kick och detta var ett av dem. Att ta mig upp på morgonen när jag helst vill sova och dessutom fixa ett fint intervallpass med pigga ben - det känns helt underbart. 9 fina k avklarade - nu njuta och ta det lugnt resten av dagen, förutom BoxMixen!

L.å.N.G.l.E.d.i.g.T.

Långledigt och alla möjligheter i världen att springa - massor. Med maran ett par veckor bort och en plan jag försöker hålla mig till blev det inte så. 

Gårdagens lediga torsdag bjöd upp till ca 13k. 3k uppjogg - benen kändes tunga. Sedan följden 7k fartlek. Hade inte något speciellt upplägg för fartleken utan försökte att ösa på rejält och öka tempot. Kroppen fick jobba och pulsen steg - jobbade sedan med pulsen uppe ett tag innan jag saktade ner och lät pulsen sjunka ett tag innan det var dags för nästa tempoökning. Kroppen piggnade till lite och kändes lite bättre i slutet av passet. Avslutningsvis 3k nedjogg i lugnt tempo.

k.O.r.T.A. i.N.t.e.r.V.a.l.l.E.r.

Denna dag stod korta intervaller på schemat. Tänkte försöka springa dem i morse, men tänkte om, vill lägga dem på eftermiddagen / kvällen när benen känns piggare. Ett rent taktiskt drag för att lura psyket. 

Mina Ds Trainers fick göra mig sällskap idag, sugen att testa dem ute vid tillfälle. Anpassade intervallerna efter mitt löpband som inte accelererar så fort - samt att jag inte vill ha ståvila utan joggvila. Dagens pass blev således 300ingar varvade med 200 meter joggvila mellan. 300ingar känns så löjligt enkelt när man är van att köra längre intervaller. Dagens pass genomfördes utan större problem. 15 st 300ingar, uppjogg och nedjogg på 10. Ett snabbt och enkelt pass.

v.i.l.a.

Har under natten haft ett levande täcke. Riktigt varmt och rörligt var det = mindre bra sömn i natt. Skönt att slippa gå upp tidigt utan lite sovmorgon. 

Har med gott samvete njutit av löpvila hela dagen. Hoppas på piggare ben med lite tryck i. Vilar mig tills imorgon då det är dags igen.

k.O.r.T.A. .I.n.t.E.r.V.a.L.L.e.R.

Med gårdagens mentalt jobbiga pass färskt i minnet var det lite tufft att ge mig ut i dag. Kände för att låta kroppen jobba lite och känna på hur den känns, efter gårdagen. Bestämde att köra korta intervaller. Stack ut i bästa skogen och efter drygt 1k körde jag de tre första intervallerna, gick helt ok. Sprang vidare en bit och stannade till i en backe där jag körde 6 intervaller till. Variationen i att lägga dem på olika ställen med mellanjogg mellan dem gör mycket för mitt psyke!

Stannade i en riktigt tuff backe där jag körde 3 korta tuffa backar! Sedan riktigt skogslöpning på leriga stigar ett par kilometer innan nästa serie väntade 3 korta intervaller i svagt lut. Löpvila - i uppförsbacke tills dess att jag kom till ett ställe där jag ofta kör intervaller. Stannade till där för att köra mina 3 sista intervaller. Öste på och kroppen kändes förvånansvärt pigg. Hemma efter drygt 13k med en nöjd och glad kropp. 

Mindre än tre veckor kvar till maran och ska nu hålla mig slaviskt till planen. Viktigast är att jag inte känner mig stressad över minskad träningsmängd och klämmer in extra pass för att vara duktig - nu ska kroppen bli starkare och snabbare. Riktigt löpsugen ska jag vara när jag står på startlinjen.

e.n.E.r.G.i.L.Ö.s.t.

I går genomförde jag ett av de värsta passen jag någonsin genomfört. Långpass stod på schemat, det sista på över 30k innan maran. Trodde aldrig att jag skulle känna såhär men nu ska det bli skönt att få träna lite mindre och förhoppningsvis känna mig piggare än vad jag gjorde igår.

Långpasset skulle genomföras på förmiddagen, det var då tid fanns. När jag skulle klä på mig och springa ut regnade det ganska mycket och blåste en hel del. Klädbyte och bandet i källaren blev utsett till dagens bansträckning. Kände redan tidigt att det gick tungt. Jag fick kämpa och slita för att få ihop den första milen. Efter första milen fick jag kämpa för varje kilometer och jag förstod inte hur jag skulle klara av 37 - i ett lugnt tempo. Svettades massor och efter 21k fick jag gå upp för att fylla på vattnet. 

Till min lycka hade regnet och blåsten avtagit. Precis vad jag behövde. En möjlighet att lägga sista delen av passet ute, i skogen! Bytte om, vilket var svårt. Kände mig riktigt trött och fick på mig tröjan åt rätt håll dvs. rätt sida fram och rätt sida ut på fjärde försöket. Första stegen ute var stapplande. Det gick inte lätt ute heller men det var annorlunda, variation i löpningen. Kilometerna segade sig fram - sakta men säkert. Landade hemma efter 16.5k ute.Totalt 37k + genomförda. Tyngsta långpasset någonsin. En kropp som inte hade något att ge. Musklerna ömmade och jag fick kämpa mig in i ett varmt bad.

Slappnade av och njöt. Ur duschen och en plågsam påklädningsprocess - illamåendet låg på lur hela tiden. Landade i soffan med banan och oboy - återhämtade mig sakta men säkert. 

En trött och utmattad kropp. Belönades sedan med bowling, vitlöksbröd + tsatziki, oxfile, potatisklyftor, bea och grönsaker.

n.Y.t.t.

Klockan ringde tidigt. Inte det minsta sugen på att gå upp. Ville stänga av klockan och sova vidare. Ställde fram klockan några minuter och unnade mig att ligga och lata mig lite i sängen på morgonen. 

Dagen till ära var det dags att snöra på ännu ett nytt par skor. Idag var det Ds trainers som skulle testas. Vet att många älskar och lovordar dem. Jag har testat dem i butik men den rätta känslan har inte funnits där. Trots det bestämde jag mig för att ge dem en ärlig chans. Jag beställde ett par och idag var det dags för en provtur. Provturen utgjorde 7k på bandet. Lugnt tempo utan någon som helst press. För mig som är van vid väldigt lätta skor känns ds trainers som en ganska tung och klumpig sko. Ja, jag är kräsen. För övrigt kändes skon väldigt bra. Hoppas på möjlighet att provspringa även dessa skor ordentligt ute innan maran. Ett lugnt skönt morgonpass avklarat och nu blir det vila resten av dagen.

23 dagar kvar till maran.

n.y.T.t.

Jag har ett problem. Ett för mig stort och stressande problem... Jag har inte några skor som känns helt rätt att springa maran i. Kayanosarna är för klumpiga, snabba rekordskorna - för slitna, Divorna klämmer på tårna när jag springer väldigt långt. 

Mina drömskor, ett par nya Noosa, verkar vara helt omöjliga att få tag på. Slut i min storlek i varenda webshop jag hittar som har dem - de är inte vanliga.

I går landade ett litet paket från Wiggle hemma vid mig. I den finns förhoppningsvis mina maraskor. Först ut för test var skorna på bilden, Saucony Fastwitch. Ett par skor jag tidigare testat och gillat men fått kassera för de var för små. De nya är i en annan färgsättning och lite större.

Idag hoppade vi på bandet tillsammans. Började med 2k uppjogg i lugnt tempo. Körde sedan ett pass med stegrande hastighet under 7k - sprang på slutet på ca 15,2 och vände sedan och sänkte tempot under 2k. Totalt 11k. Känner att benen är trötta och slitna. De ska få kämpa på denna vecka ut sen börjar jag trappa ner för att få lite extra stuns i benen till maran, då ska de vara pigg. 

Fastwitchen, kändes lite klumpigare än vad jag minns dem. Skon kändes varm - en konstig känsla. Positivt är dock att jag inte fick minsta lilla ont någonstans. Skon klämde inte och jag är inte öm någonstans. Förhoppningsvis får jag tillfälle att provköra den ute i helg. Underbart med nya skor - mer löpglädje, om det är möjligt.

m.o.r.G.o.n.P.a.S.s.

Idag ringde klockan tidigt, som den skulle. Sovit dåligt inatt, var lite trött men får försöka lägga mig tidigt kväll och ta igen missad sömn då. 

På dagens schema stod 9k med en backe på 1k inbakad mitt i passet. För mig, som inte är van att springa backe på band, är det svårt att veta vilken lutning jag ska arbeta på. Valde idag för att det är morgon, med trött kropp och allt att börja på lutning 1, växlade sedan upp till 2 - 3- 4- 5 och sedan neråt 4 - 3- 2 - 1. Passet kändes riktigt bra och kroppen hyfsat pigg. Resten av dagen är fokus att fylla på med bra näring, vila och bara ha det bra. 

Backen var fullt hanterbar. Lovar mig själv att försöka jobba vidare med backar. Testa mina gränser och helt enkelt ha kul.

25 dagar kvar till målet.

S.j.U.S.o.v.A.r.E.

När jag lade mig igår var jag inställd på morgonträning. Trodde att jag ställde klockan tidigt för att hinna med ett pass innan jobbet. Förvånad blev jag när klockan ringde och det var ljust ute. Än mer förvånad blev jag när jag tittade på klockan och såg att den ringt en timme senare än vad jag trodde att den skulle ringa.

Lät inte en liten felinställning sabba min dag. Gick upp och tog en lugn och skön frukost. Laddade batterierna och ställde in mig på plan B - kvällslöpning. Dagarna till maran blir allt färre, ska försöka fokusera på att ge min kropp bra träning, vila och bra mat. Jag ska göra ett allvarligt försök att inte äta alltför mycket skit. Bra mat och bra mellisar, det ska vara gott och ge kroppen energi. 

Kvällspasset lades på bandet. För första gången på länge följde inte datorn med mig med ner i källaren utan jag tog med mig iPhonen och BoxMix-programmet. Fokuserade ordentligt på låtarna medan jag lät benen trumma på. Kilometerna avverkades och det kändes bra trots att benen var trötta. Målet och de 15 kilometerna jag hoppats på fixades, dock inte i ett alltför högt tempo. Kort, lätt pass imorgon för att kunna köra ett tuffare pass på tisdag.

K.o.R:T. L.å.n.g.P.a.S.S.

Efter lördagens urladdning stod ett längre pass högst upp på önskelistan i går. Planen var att känna av benen och ge dem så många kilometer som möjligt. 

Började med en liten upptäcksfärd = valde att springa vidare på en grusväg längre än vad jag sprungit på den tidigare. Som alltid kul att hitta nya vägar! Vek av vid en järnvägsövergång, nästa gång följer jag den lite längre. Benen kändes förvånansvärt pigga och de trummade på snällt. Kilometer efter kilometer tickade på och vid ca 14k började benen kännas lite slitna. Utmanade dem genom att medvetet ta en tuff backe, efter backen kommer belöningen, under skogslöpning när den är som bäst. 

Snälla men trötta ben landade hemma på Blåmesvägen efter ca 27k. Inget mastodontpass men ett pass som kändes bra denna helg. 26 dagar kvar. Ska ligga i med träningen lite extra sista tiden - försöka få till passen så bra som möjligt, men även följa träningsplanen och unna mig alltmer vila ju närmare tävling jag kommer. 26 dagar med fokus på bra mat för att ladda batterierna i kroppen så gott jag kan.

Löpning » 27.38 km

Tid: 2h 41 min 4 sec Total sträcka: 27.38 km Hastighet: 10.20 km/h Tempo: 5 min 53 sec/km Intensitet: Normal Förbränning: 1703 kcal Snittpuls: 140 bpm Högsta puls: 187 bpm

f.Ö.r.s.T.

Har under hela veckan laddat för tävling - ett bra tillfälle att träna tävlingsnerverna och få ett bra snabbdistanspass. Wedevågsloppet har för mig nästan blivit en tradition, en lite behaglig tävling att springa.

Inför dagens lopp visste jag att jag troligen skulle ha chansen på en bra placering. Det som skrämde mig mest var vädret, de hotade med både regn och snö samt blåst. Ett väder som inte gynnar detta lopp eftersom det är mycket långa raksträckor ute på öppna slätter. Problemet idag var först och främst att välja kläder, vad är lagom i ett oroligt väder? Valde långa tights och t-shirt med underställströja under. Värmde upp lite lagom, såg några kända ansikten och potentiella ryggar att ta. 

Efter uppvärmningen började det blåsa massor, några minuter innan start regnade det massor. Lyssnade nyfiket på speakern som utsåg en av damerna som klar favorit eftersom hon var den mest meriterade av oss. Nämnda tjejen hade jag inte någon koll på men spottade in hennes klubbtröja innan start. 

Stod långt fram och försökte räkna ut hur många tjejer som var före mig i början, ville försöka ha koll för att om tillfälle gavs dra nytta av det senare. Första kilometern hade jag fyra tjejer strax framför mig. Gick sedan upp och lade mig på en tredjeplats - naiv som jag var, var jag så inställd på att "favoriten" skulle ha ett bra tempo. Straxt före 2k passeringen kände jag att benen ville springa snabbare. Passerade då de båda tjejerna och la mig längst fram och drog. Efter detta hade jag dålig koll på de andra tjejerna, vägrade titta bakåt och försökte fokusera på mitt egna lopp. Fick rapporter av publiken att jag drygade ut min ledning. 

Vid 5k passeringen var det dags för spurtpris - för mig ett pris utan mening. Passerade som första dam och det kändes bra. Öppna åkrar och väldigt väldigt blåsigt. Fick kämpa och slita för att ta mig framåt och var nöjd för varje kilometer som avklarades. Kände i magen att krampen låg på lut, vågade inte försöka trycka på nå mer utan fokuserade på att försöka ta mig framåt utan att det skulle bli värre. Sista två kilometerna var riktigt tunga. Små backar kändes som stora berg och jag vågade vid tillfälle titta bakåt. Såg att jag hade drygt 100m till nästa dam och jag kände mig ganska trygg. Fick lite extra kräm i benen sista kilometern och försökte öka lite. In på stadion i god ledning - visste att en spurt hade varit förödande för mig. Lyckades hålla tempot ända in i mål och in på en fin första plats. Lyckligt över min bedrift. Hade haft ett mål att klara loppet på under 40 minuter, men fick nöja mig med 40:18 på den 10,2 kilometerna. Snittfarten under 4 min / k måste jag ändå vara nöjd med. Vet att det finns bättre tider i kroppen när förutsättningarna är bättre. 

En fin dag som jag kommer att minnas länge.

F.u.S.k.a.t.

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Klockan ringde tidigt och jag tog mig upp, även om det lockade mer att ligga kvar i sängen. 

Planen var 15k lätt distans. På bandet, efter några kilometer, förhandlade jag om med mig själv. Benen var tunga, riktigt tunga och distansen kändes tuff. Valde att se framåt några dagar och ta hänsyn till det som väntar. Passet kortades ner till 8k som genomfördes, men det var inte lätt. Nu väntar ett par lugna dagar då benen får återhämta sig innan det är dags för nästa tuffa pass. 

Hoppas att väderprognoserna för helgen visar fel. Jag vill ha sol och värme, inte regn eller snö.

s.N.a.B.B.d.i.S.t.A.n.s.

Måndagskänsla i kroppen idag. Ett par lediga dagar kan ställa till det så för huvudet. Men att vara dagvill känns denna gång positivt, måndagskänsla när det redan är onsdag = underbart. 

Som tidigare onsdagar väntade barngympa för hjärtat och ett pass på bandet för mig. Dottern skuttade glatt in i gympasalen och jag hoppade nästan lika glatt på löpbandet. Idag stod snabbdistans på schemat 8k. Började med att värma upp 2k i 5 - fart, kändes lite jobbigt eller jobbigare än vad det borde kännas så var orolig över de 8k snabbdistans som väntade. Hade bestämt att springa dem i ca 4.30 tempo - inte alltför snabbt utan ett hanterbart tempo. Gick riktigt bra att klämma av distansen, benen svarade snällt och jag kände mig inte särskilt trött efter. Avslutade med 2k nedjogg. Ett bra pass som loggas i träningsdagboken.

a.N.n.o.R.L.u.N.d.a. .T.i.S.D.a.g.

1:a maj och en tisdag som skiljer sig från tidigare tisdagar. Min morgon och förmiddag spenderade jag på Värket - övade på ett pass tillsammans med två andra brudar. Det tar sig sakta men säkert. 

Min ursprungliga tanke var att inte ha ett eget pass. Bara finnas tillgänglig och hjälpa till. Men jag, som alla andra, kan ändra mig och det gjorde jag. Anledningen till att jag tänkt ha ett pass är bara för att utmana mig själv. Jobba på självkänslan, utmana mig själv. Tanken på att stå där framme skrämmer mig enormt, men det värsta som kan hända är att jag gör fel. Att stå där framme är att utsätta mig för något jag tycker är hemskt, men förhoppningsvis kommer det att utveckla mig - kanske blir jag lite lite säkrare på mig själv. 

Efter tre timmar träning blev det pyssel hemma i trädgården.

Kvällen och dagen avslutades med ett lugnt löppass, på bandet nere i källaren. Det var varmt men skönt. 10 lugna kilometer i behagligt tempo. Nöjd över dagen.